Stefans verktyg

Bild: Mia Berg

Det som drivit mig att slåss för min vårdskada är att jag ser påtagliga felaktigheter och dålig kunskap från viss personal.

Sen är väl jag den typen som lyssnar på vad andra säger men gör det jag själv tycker är rätt, jag har gått emot många läkares förslag och förklaringar, bara senast igår. Jag är van att redan tidigt i livet gå min egen väg, har drivit eget företag i 13 år, bott utomlands i Thailand i 4 år. Att starta ett enmansföretag kräver problemlösning och självförtroende.
Hur jag lyckats med det är väl att när jag ser och får magkänslan att något är fel, så går jag på det till 100% och bryr mig inte om hur besvärlig jag blir för dem som gör fel i min värld. Att jag inte gett upp beror på envishet och övertygelse om att få rätt, visst har jag haft besvärliga perioder men efter några dagar så har jag varit på banan igen. 
Många läkare tror att patienter skall lyssna på vad dom säger hur tokigt det än kan vara. Skillnaden är att jag själv fått driva mycket gällande undersökningar och blivit oerhört impopulär bland vissa läkare. Även ovetskap om min sjukdom och vad som kan hända och att jag inte vet om det nu, hur sjuk jag kan bli. Vad som känts som värst är bemötandet från vissa läkare och personal, jag säger inte all personal är dålig.
Mitt dagliga liv nu är inte bra. Att inte kunna prata och äta är väldigt handikappande, tänk bara i en affär, i kassan t.ex. Men jag får försöka hitta lösningar, som att ta reda på, innan jag åker till affären, vad som finns och var, skriva ut recept innan apoteksbesök o.s.v. Det är väl det slags problemlösning tror jag, som jag gjort tidigare i mitt liv kanske? Det är väl på samma sätt det hjälper mig i framtiden om jag nu skulle bli återställd så blir jag ännu starkare.
Vissa läkare ser säkert styrkan i det jag gör och det jag gått igenom, även släktingar och vänner i viss mån, men det är svårt att umgås med vänner när man har det som jag. Tecken på styrka som släkt uppfattar är väl att jag klarar det dagliga livet och går igenom vårdbehandlingar trots det som hänt, men det är svårt för mig att ha en objektiv uppfattning om det.
  • Det som är viktigt är att lyssna och avgöra själv vad som är rätt för mig som person och inte låta sig styras av andra men ta lärdom av de som kan.
  • Att gå sin egen väg.
  • Skapa förtroende för människor som har kunskap och vill mig väl.
  • Att inte fatta förhastade beslut, t.ex. när en läkare säger ”gör så här”, då skall man bara säga: ” – Jag tänker på det och återkommer senare.”
  • Själv ta reda på fakta om sin behandling och sjukdom, internet är bra för det.
  • Inte ge upp.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.