Sexuella övergrepp och vårdskada

Av Ulrika Westerberg

När vården misslyckas innebär det ökat lidande för den drabbade. Om den drabbade lider av sexuella övergrepp liksom övergreppet skett av personal ur vården och vägen till specialiserad vård är försedd med bommar som bara kan låsas upp med stort tålamod eller pengar ur den enskildes egen ficka för privat vård, blir problemen mångfaldiga. Lägg sen till eventuell dåligt bemötande, okunnighet med otillfredsställande klagomålshantering så är det uppenbart varför några helt enkelt slutar söka sig till vården och i värsta fall förlorar hoppet och dör i förtid.

Känslor av vanmakt sprider sig och förnekelse kan uppstå sig när en person söker vård men inte blir förstådd, inte erbjuds rätt vård i tid eller bemöts dåligt. Individen börjar inte sällan ifrågasätta sina egna upplevelser för att ha blivit utsatt och då kommer dessutom skammen att ställa till det. Inte sällan utvecklar den sexuellt traumatiserade mer problem som ätstörningar, missbruk eller andra destruktiva beteenden om inte vården uppmärksammar och behandlar besvären tidigt. Fler konsekvenser av obehandlat trauma är posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression och ångest med i värsta fall självmordsbenägenhet som följd. Risken är också större att drabbas av fysisk ohälsa med allt från kardiovaskulära problem till andra somatiska sjukdomar vilket sällan lyfts i vården för den som drabbats, antagligen på grund av ren okunnighet. Det blir en individuell och samhällelig kostnad på många sätt när trauman inte behandlas rätt från början.

Enligt grundaren Jeanette Niehof för Skånes enda psykologmottagning som är specialiserad på sexuellt trauma (ViduNova) har patienterna ofta testat väldigt många olika behandlingar innan de hittar rätt. Många har kämpat i flera år för att inte tänka på övergreppet och utvecklat till exempel missbruksproblem eller ätstörningar. De problemen har sedan varit i fokus när de sökt hjälp. Men de kommer tillbaka om man inte behandlar det bakomliggande traumat. De blir inte friska med andra ord.

Bara fem procent får vård för sin psykiska ohälsa. Tänk om bara fem procent skulle få vård för prostatacancer? Vilket JÄVLA LIV det skulle bli då! Dessutom är det känt att många som behöver terapi inte ens ber om det, som personer i prostitution, drogberoende eller hedersutsatta.

I Metoo-rörelsen finns en självklar logik men som tyvärr inte fungerar i praktiken, att vården ska vara dimensionerad efter antal drabbade. En kraftig utökning av psykologisk behandling krävs därför inom såväl primärvård som specialistvård för både barn och vuxna. I augusti fick MeToo-rörelsens representanter träffa bland andra socialminister Annika Strandhäll och den socialpolitiska talespersonen för nya moderaterna Camilla Waltersson Grönvall, men i skrivande stund är resultatet av dessa samtal okända.

I Stockholms läns landsting anser politikerna att kompetensen redan finns, men vägen in är svår när den enskilde själv förväntas hitta en specialist – för specialister behövs vid sexuella övergrepp. Det är känt att en psykologutbildning inte räcker till för att behandla trauma. Ingenstans i landet har goda exempel på lyckad specialiserad vård för sexuellt utsatta nämnts i media. Däremot lyfts kritik på olika håll i landet som i samband med nedläggningen av Kris- och Traumacentrum, Ericastiftelsen, borttagandet av psykologerna på den välfungerande Mikamottagningen för prostituerade och att alternativen enbart är privata som Wonsa. Istället får ideella föreningar som Rise och kvinnojourerna liksom vårdcentralerna ta emot trycket där det inte finns den kompetens som behövs med psykologer som har specialiserat sig på trauma.

Varför är det så svårt för våra beslutsfattare att se behovet av specialiserad vård för sexuellt utsatta? Ser de inte de hur många som antagligen skulle vara i behov av traumabehandling och att rutinfrågor vid varje åkomma på förstabesöket på en vårdcentral borde bestå av frågor för att hitta dessa problem? Kanske är det ett problem hos många beslutsfattare att de själva kan vara drabbade och de av den anledningen inte vill förstå omfattningen av problem som uppstår vid olösta trauman – för det triggar det egna måendet?

https://www.arbetaren.se/2018/09/05/vardkarusell-for-sexualbrottsoffer/

https://www.etc.se/ledare/bara-en-moderat-stod-upp-mikamottagningen

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/J1AXvR/varden-sviker-offer-for-sexovergrepp

https://www.cdc.gov/violenceprevention/acestudy/index.html

https://www.cdc.gov/violenceprevention/acestudy/index.html

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.