PP träffar IVO

 

PP träffar IVO – i fredags hade jag möte med IVO:s representanter här i Malmö, Cecilia Holm, kommunikatör och Thomas Mehralizade, chef för avdelning syd.

Thomas inledde med att berätta om IVO:s uppdrag samt en hel del intressanta uppgifter. Bland annat att man i fjor, 2015, kunde konstatera att syftet med IVO nu uppnåtts, sedan uppdraget fastställdes 2013. Tidigare låg tillsynsansvaret hos respektive Länsstyrelse. Syftet är i första hand att granska hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. IVO tillser ca 40.000 olika verksamheter, en siffra som ökar snabbt med 50 nya HVB-hem i veckan. Budgeten myndigheten har att röra sig med ligger runt 635 miljoner/år men kommer att minskas till 600 miljoner. Dessutom hanterar myndigheten ca 17.000 ärenden/år för s.k. stödboenden, vilka ej omfattar tillsyn av behandling.

En god nyhet är hur man beslutat att akut-, psyk- samt primärvården inom Region Skåne behövs systemutredas!

Ja – det behövs! Med en psykakut i Malmö vilken varit på tal att helt läggas ner p.g.a. dysfunktion är ett systemskifte av yttersta vikt. Och att akutvården idag lider svåra problem är heller ingen överraskning. PP hoppas bara utredningarna inte stannar där, utan faktiskt även resulterar i de förändringar som desperat behövs i vården.

Sedan tog jag upp en del av de frågeställningar vi har i PP och som kanske eller kanske inte kan beröra IVO. Min första fråga gällde huruvida det idag finns ett nationellt register, där alla anmälningar samlas. Det finns inte.

Cecilia nämnde ett register för medicintekniska avvikelser som tidigare funnits, REIDAR. Men ett komplett register som samlar alla avvikelser saknas.

Thomas berättade för mig att ansvaret idag ligger på vårdgivaren att sprida kunskapen om felbehandlingar etc. Med vetskap om detta, kommer jag nu att arbeta ÄNNU hårdare med att se till att ett sådant register skapas! Så inte alla hela tiden behöver uppfinna hjulet trehundraelva gånger om. Jag tänker så här; min ”egen” Lex Maria resulterade i inte mindre än två rutinförändringar. De finns att läsa bland pressmeddelandena från SUS. Dels har man infört nya rutiner gällande medicineringen jag fick, och dels har man även infört nya rutiner i utbildningen med defibrillator.

Jättebra! Verkligen! Speciellt med tanke på att dessa förändringar ENKOM gjorts för att jag själv anmälde händelsen. Sjukhuset hade inte gjort någon avvikelserapport … (bara det …) Men då kommer följdfrågan, det krävs ju nu att hela Sveriges alla vårdinrättningar, plöjer igenom alla pressmeddelanden från alla andra vårdinrättningar, för att kunna ta del av ny kunskap? Ett omöjligt arbete för vårdpersonalen. Men inte olösligt på systemnivå. Här kommer min ”Felhandbok” in – ett register där alla avvikelser/anmälningar trattas ner och registreras med t.ex. två sökord, som i mitt fall: Spasmofen + Atropin.

Har någon i Region Västmanland haft en incident med dessa två läkemedel, kan man i ”Felhandboken” enkelt och smidigt slå sökorden och på så vis få upp andras erfarenheter. Som nu pressmeddelandet från SUS. Västmanland kan då kontakta Skåne (igen: bara det!) , och få råd och tips om hur man hanterat incidenten där. Slippa uppfinna hjulet.

Min nästa fråga till IVO handlade om vad jag diskuterade med Malmö Anhörigförening, samt Anhörigas Riksförbund, då jag träffade dem bägge för några veckor sedan – nämligen anhörigaspekten. Vilken instans utreder anhörigaspekten? När den inte mötts i vården?

I Patientsäkerhetslagen står tydligt formulerat att om inte patienten själv kan föra sin talan, av olika anledningar, man kanske var medvetslös som jag, har anhöriga rätt att höras i utredningar. Men om den anhörige blir utsatt för brister i bemötandet, vart vänder man då sig?

Patientnämnden. Jo, förvisso, men den har ju ingen utredande roll. Den ”bara” agerar länk mellan patient/anhörig och vårdinrättning, men saknar befogenhet att utfärda kritik eller rekommendationer. Också någonting som kanske behövs ses över och tillsättas? Socialdepartementet? Någon som känner någon?

PP har mycket att bita i! Najs säger vi.

grupploggajoeturk200

2 Replies to “PP träffar IVO”

  1. varför inte verka för att varje sal, avdelning resp akutmottagning på sjukhusen och vårdcentralerna på väggen har en inramad tavla med patientens rättigheter listade – för det är väl en europeisk överenskommelse om vilka dessa är?? I Frankrike finns sådana tavlor är uppsatta på sjukhusen. Bland beskeden ska förstås finnas rätt instans för ansvarsutkrävande. Även om man då även måste upplysa patienterna om att på den vägen har Sverige inte kommit långt jämfört med andra västliga EU-länder.

    1. Det kan man så klart göra! Jag känner bara att en digital version av din väggtavla hade varit ännu enklare. 😉 //Mia

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.