Politiker som själv reagerar

Bilder: Christiaan Dirksen
Carl Johan Sonesson och Stefan Lamme som PP träffade. Bilder: Christiaan Dirksen

I ett debattinlägg från tre M-politiker i Region Skåne, reagerar de själv på det dåliga bemötandet i skånska vården. Efter att ha läst inlägget, tog jag kontakt med dem och ville ha ett möte. Vi träffades och diskuterade patientsäkerhet och bemötande med utgångspunkt från artikeln.

Och eftersom jag nu försökt replikera via Sydsvenskan, som av olika anledningar nekar, publicerar jag istället min replik här:

Efter PPs möte med Carl Johan Sonesson och Stefan Lamme kan jag sorgligt nog bara styrka deras uttalanden.

Detta är baserat dels på egna erfarenheter och dels då jag som vårdskadad själv, bestämde mig för att grunda Sveriges första organisation för vårdskadade och deras anhöriga, PatientPerspektiv, möter många med rejält oroväckande berättelser om hur de blivit bemötta i vården.

Jag har kommit i kontakt med människor som förlorat sina barn i vården och samtidigt blivit bedrövligt illa bemötta. Ett föräldrapar som själv behövde utbilda personalen på sjukhuset hur de skulle hantera den utrustning deras lille 6-årige son var i behov av. Och som sedan får veta att de inte behöver stanna över natten, det skulle finnas tillräcklig och kompetent personal, bara för att på morgonen komma dit och finna gossen avliden?

En mamma vars 30-årige son blivit allvarligt skadad efter två (2) proppar i hjärnan till följd av en hjärtoperation och som sen av läkare får höra att ”de ska vara tacksamma att sonen får så mycket rehabilitering, det är ingen annan patient på den kliniken som fått.”

Eller mamman till 22-åriga Louise, som dog efter att ha blivit hemskickad från akuten med en missad hjärnblödning, och då en sköterska kort tid efter tyckte att mamman skulle ”vara tacksam att dottern dog hemma”.

Jag baxnar.

Varför ska patienter och anhöriga i en redan kaosartad situation, kanske den värsta i livet, behöva utsättas för denna sortens uttalanden? Patienter som med nöd och näppe själv överlevt allvarliga misstag i vården eller har älskade familjemedlemmar som inte ”hade turen” att överleva? Varför ska då vården lägga ytterligare sorg på våra axlar? Var finns humaniteten? Varför kan ni inte bara istället visa empati? Förståelse? Saknar ni verkligen de egenskaperna?

Borde inte vården i utbildningsstadiet redan, inpränta vikten av ett empatiskt, humant arbetssätt? Där man på riktigt ser patienten och dess anhöriga? Och även erkänner på tidigt stadium det som gått snett? Varför ska ytterligare en mamma till en dotter som avlidit pga en rad felaktigheter, behöva vänta flera månader på att få ut journalerna då olika besked kring obduktionsresultatet givits?

Tidsaspekten kring de eventuella utredningar som görs idag i vården är ett stort problem för patienten eller den anhörige som behöver ett svar för att kunna gå vidare med sitt liv. Att behöva vänta upp till ett år för att få ett besked kring vad som gick snett, är bara ytterligare mental tortyr att läggas på de övriga trauman patienten redan upplevt.

När dessa frågor diskuteras, måste så klart även systemfelen i vården påtalas – de allvarliga bristerna – vilka alla medverkar till en betydligt sämre patientsäkerhet. Självklart påverkar en dålig arbetssituation även bemötandet av kunden – patienten. Men systemfelen är inte allena ansvariga. Vi måste också våga prata om bemötandeproblemen på individnivå. Ja, ibland handlar det faktiskt just precis om individen, i vården som i alla andra branscher.

Att idag utkräva ansvar på individnivå kan i många fall vara i det närmaste omöjligt i vården. Speciellt med tanke på hur många de är som är inblandade i varje patients vårdresa. Och då ingen kan utpekas vara huvudansvarig för just precis exakt det skeendet som orsakade skadan eller döden, går alla fria.

Ska vi någonsin kunna forma en bättre framtida vård, krävs det att vi även diskuterar de obehagliga frågorna. Som det faktum att människor dör. Och där bemötandet är en oerhört viktig faktor då patienter som kuvats av härskartekniker, tvingas in i en för vården själv mycket osund tysthetskultur.

grupploggajoeturk200

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.