Politiken och vården

Nu så här i elfte timmen publicerar vi den egna undersökning vi gjort bland partierna i olika vårdfrågor, och hoppas ni inte är alltför utleda på politik nu!

Tidigare skickade PP 14 frågor till respektive riksdagsparti och några partier som aspirerar på riksdagsplats. Vi vill veta vad de tänkt göra för att förbättra arbetet vid vårdskada och hur vårdskador kan förebyggas. PatientPerspektiv presenterades som landets enda förening för vårdskadade och här kommer sammanställningen. Partiet Enhet som har ett holistiskt tankesätt valde att inte besvara våra frågor så deras kortfattade svar presenteras sist i texten. Partierna presenteras i kronologisk ordning.

FÖRBÄTTRA ARBETET VID VÅRDSKADA

1) Kommer ert parti att utöka Patientombudets uppdrag genom att alltid kontakta patienten och/eller dess anhöriga då vårdskada uppstått? Syftet är att informera om den enskilde kan gå vidare med stämningsansökan, utforma krav för feedback hur till exempel vården ändrat sina arbetsrutiner för att ny vårdskada ska undvikas. Dagens Patientombud agerar endast som mellanhand mellan vården och patienten, som dessutom saknar mandat att agera och utdela kritik.

C: Det är vårdgivarens ansvar att snarast informera patienten om att en vårdskada har inträffat. Patienten ska då också få information om att man kan vända sig till Patientnämnden för att få hjälp.

Kd: Ansvaret att meddela anhöriga om förändringar i patientens hälsotillstånd inklusive vårdskada, måste fortsatt ligga på ansvarig sjuksköterska och/eller läkaren. Det är de som finns runt patienten. Ett Patientombud finns inte på vårdinrättningen och informationen skulle då försenas, eftersom vårdpersonalen först behövde kontakta Patientombudet som sedan skulle kontakta de anhöriga.

L: Vi liberaler anser att vi har en bra organisation för att hantera avvikelser inom vården. Den ger en hög rättssäkerhet för den enskilde och för vårdpersonalen. En viktig utgångspunkt är att dra lärdom av det inträffade så att händelsen inte återupprepas. Händelser inom vården måste hanteras enligt väl genomarbetade rutiner för att ge förtroende hos allmänhet och hos vårdpersonal. Vi är tveksamma till att utöka patientombudens uppdrag då det skulle bli ytterligare en administrativ belastning för vården.

M: Ja. Patientens ställning inom svensk hälso- och sjukvård är alldeles för svag. Det visar internationella jämförelser. Vi tar detta på stort allvar. Vi föreslår bl.a. att patientlagen och patientsäkerhetslagen ska skärpas. I ett första steg ska bl.a. cancerpatienters rättigheter stärkas. Vi är mycket bekymrade över att utvärderingar visar att patientlagen, som alliansregeringen införde, inte fått avsett genomslag inom vården. Vi ska sätta stort fokus på patienternas rättigheter. När det specifikt gäller patientombud och deras uppdrag vill vi se över hur nuvarande system fungerar. Vi har i dagsläget inga färdiga förslag hur detta ska utformas framöver.

MP: I dag finns patientnämnder enligt lag i alla landsting, med syfte att bland annat hjälpa patienten att formulera och skriva klagomål, samt informera om vilka rättigheter patienten har i vården. I vissa landsting finns även en patientombudsman som tar emot och hanterar synpunkter och klagomål från patienter. Vi har i nuläget inte några förslag om förändringar av detta.

S: Vårdgivaren har idag skyldighet att underrätta vårdtagaren (eller anhörig) om skada uppstått.  Om frågan syftar på patientnämnden menar vi att patientnämnden ska vara en fristående och opartisk instans som inte gör egna medicinska bedömningar eller ta ställning till om vårdgivaren har gjort rätt eller fel. De ska i första hand se till att vårdtagaren får en förklaring (av vårdgivaren) till hur och varför skadan  har kunnat uppstå .Om vårdtagaren önskar gå vidare och anmäla ärendet till patientskadenämnd/patientförsäkringen ska patientnämnden hjälpa till med det. Nämndens arbete ska bidra till kvalitetsutveckling, hög patientsäkerhet och till att verksamheterna i hälso- och sjukvården anpassas efter patienternas behov och förutsättningar.

SD: Ja det är något vi gärna tittar närmare på.

V: Vänsterpartiet har inte tagit ställning till just det detaljerade förslaget men det låter som en rimlig förändring.

2) Kommer ert parti att förlänga preskriberingstiden vid vållande av skada? Patienters möjlighet att få upprättelse med två års preskriberingstid är i vissa fall för kort, då komplicerade fall av vårdskador tagit upp till ett och halvt år att utreda. Ny lag är på gång men vill ändå veta ert ställningstagande i frågan.

C: Det fanns tidigare en treårig frist för att anmäla en vårdskada till patientskadeförsäkringen. Den har nu slopats. Om skadan orsakats den 1 januari 2015 eller senare har du alltid tio år på dig från tidpunkten för åtgärden som orsakade skadan att väcka talan.

Kd: Preskriptionstiden måste vara rimlig i förhållande till den skada som ska bedömas. Vi ser därför fram emot förslag till ny lag.

L: Vi liberalerna anser att handläggningstiderna hos t ex IVO ofta varit för långa och att de måste kortas. Regeringen måste ställa krav på kortare handläggningstider hos IVO. Det är viktigt för patient, anhöriga och vårdpersonal att handläggningstiderna hålls så korta som möjligt.

M: Ja. Det är rimligt att se över hur lång preskriberingstiden bör vara. Ingen patient som drabbats av vårdskador ska behöva åsamkas ytterligare skada genom att utredningstiden och preskriberingstiden inte fungerar tillfredsställande.

MP: Det kan vara rimligt att förlänga preskriptionstiden.

S: Vi har inte tagit ställning i denna fråga. Vi är öppna för att man kan se över om preskriptionstiden kan förlängas.

SD: Ja det är något vi gärna tittar närmare på.

V: Vänsterpartiet vill avvakta lagförslaget.

 

3) Kommer ert parti att verka för en kontrollinstans som tar vid efter IVO:s utdelade kritik så vårdgivaren verkligen genomför utlovade förbättringar, samt utkräver vite om inte ändringarna utförs inom en viss given tid?

C: Det är viktigt att IVO:s beslut följs upp. IVO har ansvaret liksom sjukvårdshuvudmannen.

Kd: Ansvaret att följa upp vårdkvalité efter beslutade kvalitetsindikatorer, ligger idag på landstingen. De ansvarar också för att utdöma de viten som beslutats om. Ett extra kontrollorgan är också landstingens revisorer. Vi ser ingen anledning att införa ytterligare kontrollinstanser med påföljande utökad administration och kostnader.

L: Det är viktigt att vi har en lärande och utvecklande organisation inom vården för att lära av och kunna rätta till misstag. Syftet måste vara att se till att allvarliga händelser inte återupprepas. Utbildning är här ett viktigt utvecklingsinstrument. Vi är tveksamma till att inrätta en särskild kontrollinstans. En väg att gå kan vara att berörd vårdenhet återrapporterar till IVO vad som gjorts med anledning av en händelse. Vi måste dock vara försiktiga med att lägga ytterligare administrativa bördor på sjukvården.

M: Vi har för närvarande inga sådana förslag. Det behöver emellertid ske en ny ordentlig uppföljning och utvärdering av hur tillsyn och återkoppling samt därefter genomförda åtgärder fungerar.

MP: Nej, vi ser i nuläget inte ett behov av en ytterligare kontrollinstans. Vid årsskiftet förändrades IVO:s struktur delvis och ett nytt klagomålssystem infördes, som ska tydliggöra ansvarsfördelningen och öka effektiviteten i hanteringen av klagomål, i syfte att bland annat stärka patientsäkerheten. 

S: Det bör åligga IVO att följa upp tidigare framförd kritik och säkerställa att förbättringar gjorts som utlovats. Därför ska IVO:s krav vara tydliga och uppföljningsbara. En ytterligare myndighet skulle sannolikt leda till ökad administration.

SD: Vi anser att det bör vara mycket hårdare kontroller så att utlovade förbättringar sker och samma vårdskador inte uppstår på nytt, inte heller nya. Vi vill dock se över frågan om vite, då ett vite eventuellt kan underminera en redan ekonomiskt hårt belastat verksamhet ännu mer.

V: Vänsterpartiet anser att IVO:s uppdrag kan behöva utvecklas men är inte beredda att gå så långt som att kräva en ytterligare myndighet.

 

4) Kommer ert parti att utforma en oberoende, extern instans som utreder vårdskador utifrån ett helhetsansvar för patienter som råkat illa ut mellan de olika avdelningarna inom specialistsjukvården?

C: IVO har redan den rollen.

Kd: Se svar ovan. En ytterligare instans innebär mer administration, vilket är något som vi vill undvika.

L: Vi liberaler tycker att den tillsynsorganisation som finns inom vården är bra. Den ger möjlighet att utreda vad som hänt och dra lärdomar av händelsen så att den inte inträffar igen. Denna struktur har utvecklats under många år. Den ger också möjlighet att sprida kunskap till andra enheter inom vården. Handläggningstiderna hos IVO måste dock kortas. Vi är tveksamma till att inrätta en extern oberoende instans. Det kan innebära att administrationen inom vården ökar ytterligare vilket vi måste undvika.

M: Vi har för närvarande inga sådana förslag. Det behöver emellertid ske en ny ordentlig uppföljning och utvärdering av hur tillsyn och återkoppling samt därefter genomförda åtgärder fungerar. (Samma svar i fråga 3 och 4)

MP: Vi har idag IVO och även till viss del LÖF som har i uppgift att göra detta. Vi ser hellre att deras verksamhet utvecklas i den mån det behövs innan vi etablerar en ny myndighet.

S: Vi har inget sådant förslag i dagsläget.

SD: Det är något vi skulle vilja titta närmare på och utreda.

V: Se ovan. (Vänsterpartiet anser att IVO:s uppdrag kan behöva utvecklas men är inte beredda att gå så långt som att kräva en ytterligare myndighet.)

 

5) Kommer ert parti att förbättra vårdutbildningar genom intagningstest till utbildningar för att utvärdera lämplighet vad gäller etiska ställningstaganden, humanism och jämlik behandling, med fokus på gott bemötande där patienten alltid är i fokus och i många fall ska anses vara expert på sitt mående (vilket kräver individuell och inte generell vårdplan)?

C: Det är inte aktuellt. På vårdutbildningarna får studenterna lära sig om god omvårdnad och hur man möter andra människor. 

Kd: : Läkarutbildningen har redan en form av detta t.ex. i Linköping. Annars är den verksamhetsförlagda utbildningen tänkt att vara en plats där sådan lämplighet som frågan efterlyser, visar sig och kan utvecklas. Det finns en risk att sådana tester får oönskade effekter. Vi vill hellre att utbildningen ska vara så pass bra att en person utvecklas även på detta område.

L: Vår strävan måste vara att verka för att de elever som genomgår vårdutbildningar är lämpliga för vårdyrket och att de är intresserade av att arbeta med människor. Antagningssystemen måste ständigt utvecklas för att möta de höga krav vi har på personal inom vården.

M: Ja. Hälso- och sjukvården har och kommer att fortsätta att förändras och utvecklas de kommande åren. Detta gäller inte minst användande av alltmer avancerade läkemedel, ny medicinteknik och ökad digitalisering. Det kräver bl.a. både mer utbildning och fortbildning i takt med dagens och morgondagens allt högre krav. Denna utveckling kräver i sin tur än mer av förmåga till empati, lyhördhet, etiskt känsliga avvägningar och möjlighet till mer delaktighet för patienterna. Vi vill därtill lyfta fram betydelsen av mer patientsäkerhetskunskaper i all vårdutbildning.

MP: Vi måste stärka den personcentrerade vården, stärka brukarmedverkan inom vården samt göra vårdens resultat mer tillgängliga för patienten. Vårdutbildningarna måste också få bättre kunskap om att ha ett helhetsperspektiv på människan och dess hälsa. Vården måste också ha ett större fokus på jämlik vård och patientens delaktighet.

S: Det är inte aktuellt att driva frågan om dylikt lämplighetstest

SD: Det tycker vi låter mycket bra.

V: Vänsterpartiet tror inte att intagningstest är ett sätt för att förbättra vårdutbildningar. Däremot välkomnar vi att man kvalitativt förbättrar utbildningen i sin helhet.

 

6) Kommer ert parti att införa ett ansvarsutkrävande av personal som upprepade gånger gör missar eller bemöter patienter olämpligt?

C: Det finns redan i HSAN. Deslegitimering och prövotid t.ex.

Kd: Det är svårt att ta ställning när det inte preciseras vad för typ av ansvarsutkrävande som avses. Är det avstängning från arbetet, lägre lön, avsked? Vi tror mer på att stimulera till ett strukturerat förbättringsarbete på varje vårdenhet genom ersättningssystemen, istället för att avkräva ansvar av individen. Det leder till en tystnads- och rädslokultur. För att förbättringar ska ske krävs ett öppet klimat på arbetet där man vågar rapportera avvikelser utan rädsla för repressalier. Verksamhetschefens ansvar för att personalens förbättringsidéer tas tillvara ska också stärkas.

L: Det finns redan i nuvarande lagstiftning möjligheter att göra polisanmälan vid t ex grov oaktsamhet.

M: Vi anser att varje berörd vårdenhet, så som ett sjukhus eller vårdcentral, som helhet är den som i första hand bär ansvaret för missbedömningar och undvikbara vårdskador. Vi är inte förespråkare av ett synsätt som är inriktat på att bestraffa enskilda medarbetare. Vi står bakom nuvarande system med reglerade yrken inom hälso- och sjukvården, en yrkeslegitimation som ska fungera som en del av en samlad kvalitetssäkring. Däremot krävs tydliga nationella kvalitetskrav och styrning som är inriktad på hög kvalitet, uppföljning och utvärdering av all vårdverksamhet. Därtill krävs kontinuerlig fortbildning av all vårdpersonal. Det har vi lagt fram konkreta förslag om som gäller att ta fram stöd för införande av obligatorisk fortbildning för vårdens medarbetare, samt hur uppföljning av genomförd utbildning ska genomföras och återkopplas i syfte att genomföra kvalitetsförbättringar. Prioritera därutöver att genomföra fördjupade utredningar av principiellt viktiga vårdhändelser i syfte att stärka patientsäkerhet och vårdkvalitet.

MP: Det finns redan idag en form för återkallelse av legitimation och prövotid i systemet. Landstingen behöver bli bättre på att ge fortbilda vårdpersonal, inklusive inom bemötande, som är en viktig del utav vården.

S: I alla yrken med legitimationskrav finns ett sådant ansvarsutkrävande. I övrigt är det ansvar för alla i chefsställning att se till att patienter bemöts på ett lämpligt sätt av personalen.

SD: Det är något som arbetsgivaren själv måste ta tag i. Lagar och regler skall följas och det gäller både arbetsgivare och arbetstagare.

V: Vänsterpartiet tycker att de möjligheter som tex Socialstyrelsen har att återkalla legitimationer är adekvata.

 

7) Kommer ert parti att verka för en översyn av patientskadelagen som ger patienten högre ersättning vid skadestånd? Ersättningar som ska täcka ett liv med behandlings- och medicinkostnader, förlust av inkomst, socialt liv och psykiskt lidande som följd av vårdskada. Patientskadelagen har inte reviderats sedan mitten på 70-talet.

C: Skadeståndsrätten rör förhållanden där en person (den skadegörande parten) genom sitt handlande har orsakat en skada på en annan persons (den skadelidande partens) egendom, och dessa parter inte befinner sig i ett avtalsförhållande. I basen av skadeståndsrätten finns de generella trygghetssystemen. Vi vill inte ändra skadeståndsrätten.

Kd: Vi har inte tagit ställning till detta.

L: Det är viktigt att se över ersättningsnivåerna i de olika offentliga ersättningssystemen med jämna mellanrum.  Patientavgifter prövas fortlöpande inom landstingen ( i regel i samband med budget) och era förslag bör tas upp inom respektive landsting då. (L ger samma svar till frågorna 7, 8 och 9.)

M: Ja. Vi är öppna för att en översyn av patientskadelagen kan behöva genomföras.

MP: Det kan finnas anledning att se över patientskadelagen och uppdatera den till dagens förhållanden. Det bör i så fall göras en bred översyn av lagen som inte enbart tittar på högre skadeståndsersättning.

S: Ersättningarna storlek vid skadestånd bör omprövas fortlöpande. Vi är positiva till att ersättningsnivåerna ses över.

SD: Ja den måste ses över och revideras.

V: Inte i nuläget men vi motsätter oss samtidigt inte en översyn.

 

8) Kommer ert parti att ej belasta privatpersonen som idag måste betala eftervård i form av medicin, slutenvård, efterkontroller mm i samband med vårdskada, som rimligtvis bör betalas av skattebetalarna istället.

C: Samma svar som på fråga 7: Skadeståndsrätten rör förhållanden där en person (den skadegörande parten) genom sitt handlande har orsakat en skada på en annan persons (den skadelidande partens) egendom, och dessa parter inte befinner sig i ett avtalsförhållande. I basen av skadeståndsrätten finns de generella trygghetssystemen. Vi vill inte ändra skadeståndsrätten.

Kd: Vårdgivaren har ett betalningsansvar för eftervården och för eventuella komplikationer som uppstår i samband med vård och behandling. Dessutom finns högkostnadsskyddet.

L: Det är viktigt att se över ersättningsnivåerna i de olika offentliga ersättningssystemen med jämna mellanrum. Patientavgifter prövas fortlöpande inom landstingen ( i regel i samband med budget) och era förslag bör tas upp inom respektive landsting då. (L ger samma svar till frågorna 7, 8 och 9.)

M: Vi har för närvarande inga förslag på att ta bort landstingens och regionernas ansvar för att kunna ta ut patientavgifter.

MP: Det finns idag en form av ersättning, men det är möjligt att den ersättningen kan behöva ses över. Vi har dock inte några konkreta förslag på detta.

S: Vi är öppna för att se över om dessa kostnader kan belasta försäkringen i högre grad än de gör idag.

SD: Ja den måste ses över och revideras.

V: Det är en rimlig utgångspunkt att det inte är privatpersoner som ska belastas ekonomiskt för felbehandling men Vänsterpartiet anser att systemet med högkostnadsskydd fungerar bra.

 

9) Kommer ert parti att avskaffa självrisken på ersättningsbeloppet vid vårdskada i landets alla landsting – vilket Västernorrlands landsting redan gjort.

C: Vi har inget sådant ställningstagande. Det är upp till varje landsting.

Kd: För att uppnå jämlik vård bör samma villkor gälla i hela Sverige. Detta bör alltså då vara en fråga på nationell nivå.

L: Det är viktigt att se över ersättningsnivåerna i de olika offentliga ersättningssystemen med jämna mellanrum. Patientavgifter prövas fortlöpande inom landstingen ( i regel i samband med budget) och era förslag bör tas upp inom respektive landsting då. (L ger samma svar till frågorna 7, 8 och 9.)

M: Vi är öppna för att se över nuvarande system. Vi har dock för närvarande inga sådana förslag.

MP: Det är ett intressant exempel som vi gärna tittar vidare på.

S: LÖF (Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag) har på eget initiativ avskaffat självrisken redan idag.

SD: Detta är något vi vill se över. Vi vill ha en nationell enhetlighet över hela landet.

V: Vänsterpartiet har ej tagit ställning.

 

FÖREBYGGA VÅRDSKADA

10) Kommer ert parti att utlova en väsentligt och årligt ekonomiskt tillskott till den offentliga vården för förbättrad vård till patienter och indirekt även förbättrar vårdpersonalens arbetsförhållanden – till skillnad från att utlova enstaka ekonomiska punktinsatser för att släcka de värsta bränderna.

C: För en förbättrad vård krävs först och främst ett systematiskt kvalitetsarbete.

Kd: De öronmärkta resurser som kommer från regeringen till landstingen är vad som nog avses här. Vi är helt eniga om att dessa tillfälliga resurser borde ersättas av permanenta ökningar istället, för att kunna ha en långsiktig planering. Det är viktigt att resurserna ändå används till olika former av t.ex. utbildningssatsningar vars resultat stannar kvar i vården.

L: Vi liberaler anser att sjukvårdens organisation och finansiering står inför stora utmaningar i framtiden. Vi anser att vården behöver mer resurser samtidigt som vi fortlöpande måste arbeta med att effektivisera vården.. Tillgängligheten till och bemötandet inom vården måste förbättras. Liberalerna arbetar för att alla som vill ska få en fast husläkare, att det ska finnas en  trygg vård för äldre och att vården vid psykisk ohälsa förbättras.

M: Ja. Vi föreslår bl.a. utökade generella statsbidrag till landsting, regioner och kommuner med 10 miljarder kronor per år. Därtill föreslår vi satsningar på tre miljarder kronor per år för att snabbt kunna korta de växande vårdköerna och köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Därtill satsningar på att förbättra arbetsmiljön för vårdens medarbetare t.ex. genom förbättrad introduktion av nya medarbetare, obligatorisk fortbildning, betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska samt att säkra arbetsmiljön genom konkreta åtgärder mot det hot och våld som sker gentemot vårdpersonalen, samt särskilda satsningar på fler specialistsjuksköterskor och fler barnmorskor.

MP: Ja, vi vill stärka de generella statsbidragen med ytterligare 10 miljarder kronor under kommande mandatperiod, utöver de 10 välfärdsmiljarder som vi redan tillfört kommuner och landsting under nuvarande mandatperioden. 2018–2021 satsar vi dessutom två miljarder kronor per år i en särskild personalsatsning som bland annat ska gå till fler anställda, bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö, samt kompetensutveckling.

S: Ja, detta är en prioriterad fråga. Bara under 2018 har vi anslagit 13 mdkr i ökade riktade och generella anslag till landstingen och sjukvården. Vi vill fortsätta att satsa ytterligare resurser under kommande mandatperiod. Vi har ett mål om att öka antalet anställda i sjukvården med 14 000 personer fram till 2022. I det ingår att förbättra arbetsförhållanden och villkor i vården så att kvaliteten och tillgängligheten kan förbättras.

SD: Detta är något vi vill se över. Vi vill ha en nationell enhetlighet över hela landet.

V: Det saknas stora summor pengar i välfärden. Många av samhällets viktigaste funktioner fungerar därför mycket sämre än de borde, och det är vi som betalar priset. Med större barngrupper i förskolan, en allt mindre jämlik skola, långa vårdköer och för mycket att göra för personalen. Tack vare Vänsterpartiet får nu kommunerna 10 miljarder extra från och med 2017. Det här är den största satsningen på välfärden på 24 år, sedan 1993 då kommunerna först började få det generella statsbidraget. Tillskottet är permanent och ger möjlighet att anställa fler inom skolan, vården och omsorgen. Dessutom har vi genomfört flera omfattande satsningar på personal inom välfärdsyrken.

 

11) Kommer ert parti att förklara varför befintliga vårdresurser inte är effektiva nog, trots att Sverige är en av europas mest läkartäta länder men ändå tycks ha till exempel de längsta väntetiderna och som inom psykiatrin där patienterna inte ens får terapi trots att de anses ha behovet.

C: Den bristande tillgängligheten i sjukvården är ett stort problem som har tilltagit under mandatperioden. Vi vill satsa på en tillgänglighetsmiljard för att stimulera landsting och regioner att korta köerna och ökad tillgängligheten i hela vårdkedjan. Vi vill även genomföra en primärvårdsreform och ge fler en fast läkarkontakt. Sverige har en hög läkartäthet, men svenska läkare träffar relativt få patienter i jämförelse med andra OECD-länder. Sannolikt finns ett stort utrymme för effektiviseringar vad gäller arbetssätt, inte minst genom bättre IT-stöd.

Kd: En förklaring är ett tungrott system. Kristdemokraterna vill avskaffa landstingens huvudansvar för sjukhusvården och låta staten ta över.

L: Liberalerna anser att tillgänglighet och bemötande inom vården måste förbättras. Den enskilde patienten måste få ökad makt. Varje patient ska ha rätt till vård efter behov. Patientinformationen måste utvecklas.

M: Utvärderingar visar att de svenska akutsjukhusen har lägst produktivitet i Norden. Därtill har Sverige ett alldeles för sjukhustungt vårdsystem. I trettio års tid har vi i Sverige pratat om att det behövs mer primärvård. Men lite har hänt. Vi anser att det inte finns en enskild åtgärd som löser de problem svensk vård står mitt uppe i med långa köer och bristande tillgänglighet. Utan det handlar om ett samlat reformpaket som dels syftar till att snabbt korta vårdköerna, dels säkerställa en mer effektiv vård där grunden består av mer nära vård. Därtill måste alla arbetsgivare inom vården anstränga sig för att göra sina arbetsplatser mer attraktiva för personalen. Idag är det många som slutar sina vårdyrken för att arbetsmiljön upplevs som orimlig och att man upplever att man inte räcker till. Det finns en utbredd känsla av att patienterna inte får den vård inom t.ex. psykiatrin som de har rätt till och som vi vill att alla med dessa behov ska kunna få.

MP: Vi håller med om att det behövs insatser för att förbättra både tillgängligheten till vård och psykiatrin. Därför går vi till val om en rad åtgärder för att minska köerna till psykiatrin. Vi vill bland annat öka resurserna till den psykiatriska vården. Under vår tid i regering har vi nära nog fördubblat statens satsningar på psykiatrin så att de 2018 uppgår till 1,7 miljarder kronor. Vi vill även skärpa vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin så att fler unga får hjälp i tid. Köerna ska kortas både till första kontakt och till behandling. Första steget är att nå en maxtid till besök inom barnpsykiatrin på 20 dagar och max 30 dagar till återbesök. Primärvården behöver även bli bättre på att behandla lindrig och måttlig psykisk ohälsa, så att insatser ska kunna komma på plats snabbare och psykiatrin avlastas. Vi vill därför öka det psykosociala utbudet på vårdcentralerna, bland annat genom att ha fler kuratorer och psykologer som kan erbjuda terapibehandling.

S: Ja, detta är en prioriterad fråga. Bara under 2018 har vi anslagit 13 mdkr i ökade riktade och generella anslag till landstingen och sjukvården. Vi vill fortsätta att satsa ytterligare resurser under kommande mandatperiod. Vi har ett mål om att öka antalet anställda i sjukvården med 14 000 personer fram till 2022. I det ingår att förbättra arbetsförhållanden och villkor i vården så att kvaliteten och tillgängligheten kan förbättras.

SD: Detta är något vi vill se över. Vi vill ha en nationell enhetlighet över hela landet.

V: Det saknas stora summor pengar i välfärden. Många av samhällets viktigaste funktioner fungerar därför mycket sämre än de borde, och det är vi som betalar priset. Med större barngrupper i förskolan, en allt mindre jämlik skola, långa vårdköer och för mycket att göra för personalen. Tack vare Vänsterpartiet får nu kommunerna 10 miljarder extra från och med 2017. Det här är den största satsningen på välfärden på 24 år, sedan 1993 då kommunerna först började få det generella statsbidraget. Tillskottet är permanent och ger möjlighet att anställa fler inom skolan, vården och omsorgen. Dessutom har vi genomfört flera omfattande satsningar på personal inom välfärdsyrken.

 

12) Kommer ert parti att våga pröva komplementär vård vilket många andra länders patienter erbjuds? Vid sidan av skolmedicinen tillåta alternativ vård för att korta vårdtider och öka patientnöjdheten.

C: För Centerpartiet är det en viktig princip att samhällets resurser endast går till sådant som har bevisad effekt.

Kd: Skattefinansierad vård måste vara enligt evidens och forskning.

L: Vi liberaler anser att den vård som ges inom den offentligt finansierade vården ska vila på vetenskaplig grund.

M: Vi anser att den vård som ska ges i Sverige ska bygga på vetenskap, beprövad erfarenhet och välgrundade medicinska resultat. Svensk vård håller hög internationell medicinsk kvalitet. Det ska vi värna och utveckla. Att enskilda patienter som vill pröva andra metoder om livssituationen så verkar kräva det ska naturligtvis inte staten förbjuda. Däremot bör det råda stor restriktivitet gällande om det ska ske med skattemedel. (Samma svar på fråga 12, 13 och 14.)

MP: En anledning till att många söker sig till komplementära alternativ är bemötandet och helhetssynen. Många beskriver känslan av att bli bemött som en människa och inte ett antal diagnoser. Det är ett område där sjukvården i övrigt har mycket att lära av komplementärmedicinen. Det är viktigt att behandlande läkare har kunskap om hela patientens sjukdomsbild och behandling för att kunna ge en patientsäker vård. För att öka kunskapen och förståelsen för komplementär medicin bör sjukvårdspersonal inom den offentliga vården ha möjlighet till utbildning om komplementär behandling. Att offentliga resurser självklart ska användas inom hälso- och sjukvårdsverksamhet som är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet, förändrar inte det faktum att personal måste kunna svara på patienters frågor och ge korrekt information.

S: Nej. Det är inte aktuellt.

SD: För hälso- och sjukvården innebär att diagnos- och behandlingsmetoder ska vara godkända av Socialstyrelsen och SBU, statens nämnd för medicinsk utvärdering. Om en komplementär metod blir vetenskapligt accepterad kan den börja användas inom hälso- och sjukvården.

V: Vänsterpartiet anser att vård ska ges utifrån vetenskap och beprövad evidens.

 

13) Kommer ert parti att revidera uppfattningen om att evidens bara omfattar vetenskapliga erfarenheter, till att utöka begreppet med både läkares kliniska erfarenheter samt patienters preferenser? En definition som till en början ingick i begreppet när det började användas.

C: För Centerpartiet är det en viktig princip att samhällets resurser endast går till sådant som har bevisad vetenskaplig effekt. Höga krav på vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet är viktigt inte minst ur patientsäkerhetssynpunkt. Många patienter väljer alternativa behandlingsmetoder, men vi anser inte att det är rimligt att dessa ska finansieras med skattepengar.

Kd: Detta är en fråga för profession och forskning att avgöra.

L: Vi liberaler anser att vården ska vila på vetenskaplig grund. Detta för att patienterna ska kunna känna sig trygga. Lagstiftningen måste skärpas så att vårdpersonalens legitimation ska vara förknippad med ett ansvar att ge vård som vilar på vetenskaplig grund. Annan vård får inte ges. Patientsäkerhetslagen förstärks så att den omfattar även psykiatrisk sjukdom.

M: Vi anser att den vård som ska ges i Sverige ska bygga på vetenskap, beprövad erfarenhet och välgrundade medicinska resultat. Svensk vård håller hög internationell medicinsk kvalitet. Det ska vi värna och utveckla. Att enskilda patienter som vill pröva andra metoder om livssituationen så verkar kräva det ska naturligtvis inte staten förbjuda. Däremot bör det råda stor restriktivitet gällande om det ska ske med skattemedel. (Samma svar på fråga 12, 13 och 14.)

MP: Vi tar inte ställning till hur evidens ska definieras.

S: Det är viktigt att ta hänsyn till patienternas önskemål för att behandlingen ska lyckas. I varje enskilt fall ska den som planerar vård och behandling diskutera med patienten hur och vad som ska göras, men det är inte aktuellt att ändra kravet på evidens och beprövad erfarenhet. De flesta behandlingar som utförs av svensk sjukvård idag bygger på beprövad erfarenhet.

SD: Det har vi inte tagit ställning till.

V: Det har Vänsterpartiet inte i nuläget några planer på.

 

14) Kommer ert parti att satsa på vård som funktionsmedicin för att finna orsaker till till exempel depression och utmattning samt många inflammatoriska sjukdomar m fl, och behandla dessa – istället för att medicinera för symtomlindring med följden att tillfrisknande uteblir. Funktionsmedicin har funnits i USA och förkortar människors lidande från att felaktigt medicineras under många år.

C: Det är inte politikens sak att avgöra vilka behandlingsmetoder eller läkemedel som ska användas i vården, utan ansvarig kunskapsmyndighet. Utgångspunkten är metoder och läkemedel som är effektiva utifrån vetenskaplig evidens och/eller beprövad erfarenhet.

Kd: Orsaker till olika typer av sjukdomar ligger under forskningens domäner. Förebyggande vård ska vi satsa på. Vi vill t.ex. utöka FAR, Fysiskt aktivitet på recept, samt har vi likställt besök hos dietist med övrig vårdpersonal inom primärvården.

L: Den offentligt finansierade vården ska vila på en vetenskaplig grund.

M: Vi anser att den vård som ska ges i Sverige ska bygga på vetenskap, beprövad erfarenhet och välgrundade medicinska resultat. Svensk vård håller hög internationell medicinsk kvalitet. Det ska vi värna och utveckla. Att enskilda patienter som vill pröva andra metoder om livssituationen så verkar kräva det ska naturligtvis inte staten förbjuda. Däremot bör det råda stor restriktivitet gällande om det ska ske med skattemedel. (Samma svar på fråga 12, 13 och 14.)

MP: Miljöpartiet vill att alla ska få den behandling som är bäst anpassad för patientens behov. Ibland är det läkemedel. Men ibland kan det vara mer effektivt med till exempel ändrade motions- eller kostvanor. I dag är det många, framför allt äldre, som äter en hel cocktail av olika läkemedel. Det är dåligt för patienten som ofta får biverkningar, och för miljön när onödiga läkemedelsrester sprids genom vattnet. Därför är det viktigt att arbeta mot felaktig läkemedelsanvändning. Vi vill se en nyordning där läkemedel inte skrivs ut om lika bra eller bättre effekt kan ges via livsstilsförändringar. Det förutsätter stöd till förändring. Det är dock viktigt att den offentligt finansierade vården inte uppmuntrar eller stödjer en patient att använda sig av metoder som saknar vetenskapligt stöd.

S: Det är viktigt att ta hänsyn till patienternas önskemål för att behandlingen ska lyckas. I varje enskilt fall ska den som planerar vård och behandling diskutera med patienten hur och vad som ska göras, men det är inte aktuellt att ändra kravet på evidens och beprövad erfarenhet. De flesta behandlingar som utförs av svensk sjukvård idag bygger på beprövad erfarenhet.

SD: Det har vi inte tagit ställning till.

V: Se ovan. (Det har Vänsterpartiet inte i nuläget några planer på.)

 

Partiets Enhets svar

¨Var fjärde dödsfall i Sverige är pga egna föreskrivna mediciner, alltså, det är inte sjukdomen i sig som är dödsorsaken utan medicinerna tagna enligt ordination. (Nu ser det ut som om det är den tredje vanligaste, socialstyrelsen sorterar det under övrigt). 2016 dog ca 90 000 människor i Sverige per år, det blir ca 30 000 pga av mediciner. Lägg därtill ca 100 000 vårdskadade per år så kan man börja undra över vår sjukvård över huvud taget.Därför går jag inte in i detalj i detta svar.

Enhet står för en holistisk människosyn. En syn som ser till hela människan. Vi anser att det är en grundläggande rättighet att ha sin bas tryggad oavsett vad man är eller gör utan av den enkla anledningen att man finns. Existenslinjen kallar vi detta.

Redan här har människor en ekonomisk försörjning som minskar stress, ger en ökad trygghet samt frigör kreativitet för vår egen utveckling. Detta innebär en drastisk minskning av både skador och sjukdomar framöver.

Vår holistiska hållning innebär också att människor inte ska behöva strida för det som är mänskligt riktigt även om en lag eller regel vill något annat. Ett mer stärkt lokalsamhälle, bestående av individer som får leva som dem de är i självkärlek och egenmakt, gör att vi bryr oss om varandra, tar ansvar och ser till att hjälpa varandra till fullo!

Enhet vill också jämställa integrativ medicin med skolmedicinen vilket innebär att människor själva kan få välja sin vårdform. Alternativ medicin är många gånger mer evidensbaserade än dagens skolmediciner. Dessutom vill vi införa funktionsmedicin i läkarnas utbildningar. Som det är nu läser de bara symptommedicin vilket inte har för avsikt att bota.

Fortfarande kommer vi att behöva våra vårdcentraler och sjukhus och fortfarande kommer vi att behöva de underbara människorna som arbetar där men utan åtskillnad i status samt skälig lön för sina arbetade timmar.

Jag hoppas att vår vision kan tilltala dig och din organisation, som är färdig att implementeras omedelbart, för målet borde vara färre sjuka och skadade inte att bygga fler vårdcentraler.

 

Med vänlig hälsning

 

Åsa Runander

Talesperson för Enhet samt riksdagskandidat

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.