Dr Skalpell dissekerar förlossningskrisen

SKL ska nu Utreda Förlossningsvården.

Googlar man på ”kris i förlossningsvården” kommer de första träffarna från 2010-2011:

I Magasinet Neo läser man: ”…i valundersökning 2010 var 78 procent mycket eller ganska oroliga över förlossningssjukvården” … och tidskriften Vårdfokus skriver 2011: ”Vårdförbundets tre viktigaste frågor i den pågående avtalsförhandlingen är dessa … Efter ännu en sommar med rapporter om en förlossningsvård i kris …”

Vad har nu SKL gjort år denna kris under sju år? Hur många administratörer på Hornsgatan 20 har slitit stolstyget på sina skrivbordsstolar för att under sju år räkna ut att frågan behöver Utredas?

Hur många sjuårsperioder kommer det att ta, att först samla data, sedan bearbeta data, sedan skriva en lång rapport, och sedan gå ut till media och meddela resultatet? Idag aviserades att man kunde förvänta sig några svar först en bra bit in på 2020-talet. Hade det inte räckt att bjuda in de barnmorskor som demonstrerade i Stockholm för några år sedan, och göra några djupintervjuer med dessa? Och ta in några representanter från andra kliniker runtom i landet? Jag är övertygad om att en erfaren barnmorska ganska snabbt kan berätta allt man behöver veta i utredningen.

Hur många skrivbordsbitare ska ha lön under denna period, för att arbeta med utredningen? Jag lovar och svär att om man tog dessa pengar och lade på barnmorskornas löner, så skulle en del av krisen lösa sig själv. Men jag förmodar att det var länge sedan – om än någonsin (i de fall det är män) – som många av dessa utredare var i barnafödande ålder. De sitter på rumpan och har ett bekvämt skrivbordsjobb mellan kl 08 och 17, och behöver inte springa benen av sig mellan alltför många föderskor i behov av hjälp, hålla koll på sviktande fosterljud, fatta blixtsnabba beslut om akuta kejsarsnitt för att rädda foster som är på väg att dö och hålla koll på moderns tillstånd samtidigt. Samt ta hand om de avsvimmade fäderna.

De riskerar inte heller sitta och föda sitt första barn i en taxi mellan Sollefteå och Örnsköldsvik eller Sundsvall, och behöver därmed inte gå ABF i Sollefteås kurs om Bilförlossning (ett nytt begrepp som borde ICD-kodas* om det inte gjorts redan): Veva ner bilrutan så att mamman får syrgas. Söv henne lätt med bensinångorna ur reservdunken. Bädda bekvämt i bagageluckan, där vi rekommenderar att knäna hängs ut över kanten.

Det värsta av allt är, att förlossningsvården bara är en del av den svenska sjukvården. Och att även resterande delar skulle behöva ”Utredas”. Men det finns det kanske inte pengar till samtidigt. Så kontorsnissarna på Hornsgatan sitter säkert tryggt, ända fram till sin pensionering – såvida de inte blir sjuka och behöver vård, förstås.

*ICD-kod = diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker.

PP reflekterar: jag skulle sedan även vilja lägga till efter vad som behövs i en utredning är att efter allt arbete gjorts, skjuts frågan helt och hållet till arkivet. Och skulle nu undersökningen mot all förmodan trots allt komma ut, finns inte ork för uppföljning. (I direkt jämförelse med de rapporter polismyndigheten haft och sagt sig inte orka följa upp. Men det är så klart en helt annan myndighet och irrelevant i denna sak.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.